Du har kanske en chatt på din webbplats. Den svarar på frågor när du sover, bokar tider åt dig och tar undan samtal du annars hade behövt ringa själv. Eller så funderar du på att skaffa en. Smidigt, billigt, och kunderna får hjälp direkt.
Sen hör du något om AI-förordningen, EU:s regelverk för artificiell intelligens. Och du undrar: gäller det här mig?
Svarar chatten med hjälp av AI gör det troligen det, och själva åtgärden tar några minuter.
Det här säger lagen
Sedan den 2 augusti 2026 gäller regeln i hela EU. Om en besökare på din webbplats pratar med en AI ska det vara tydligt att det är en AI och inte en människa. Kravet står i artikel 50 i AI-förordningen, EU:s förordning 2024/1689. Enligt artikel 50.5 ska informationen ges på ett tydligt och särskiljbart sätt, senast vid tidpunkten för den första interaktionen.
Det är hela grejen. För en vanlig webbchatt är lösningen oftast enkel. I många fall räcker det att lägga till en tydlig text direkt i chatten, så att besökaren vet vad den pratar med.
Det finns ett undantag i lagtexten: informationen behövs inte om det redan är uppenbart att man pratar med en AI. Men EU-kommissionen skriver i sina frågor och svar om artikel 50 att undantaget ska tolkas restriktivt. Utgå från att det inte gäller dig.
Tänk dig en kund som skriver i chatten klockan tio på kvällen. Hon tror att hon pratar med dig, eller med någon på företaget. I själva verket är det en AI som svarar. Regeln säger att kunden har rätt att veta det från början. Inte gömt i något finstilt, utan synligt direkt när samtalet börjar.
Gäller det även om du köpt chatten färdig?
Här finns en detalj som ofta återges slarvigt, och den är värd att få rätt.
Artikel 50.1 riktar sig formellt till leverantören — den som utvecklat AI-systemet och släppt det på marknaden. Det är leverantören som ska bygga systemet så att användaren får veta att den pratar med en AI. Har du köpt en färdig chattlösning och lagt in den på din sida är du i regel inte leverantör, utan det förordningen kallar tillhandahållare. Den svenska översättningen är olyckligt vald: engelskans ”deployer” betyder den som använder systemet, inte den som levererar det. Rollerna definieras i artikel 3 och ansvaret fördelas i artikel 25, och det är två skilda saker.
Betyder det att du kan luta dig tillbaka? Nej, av tre skäl.
Informationen måste faktiskt nå din besökare. Leverantören kan ha byggt in funktionen, men det är du som konfigurerar chatten, väljer vad den heter och bestämmer hur den presenterar sig. Är funktionen avstängd, bortdesignad eller nedtonad till oigenkännlighet är det din webbplats som visar en AI som utger sig för att vara en människa. Att kontrollera att texten är påslagen och syns är din uppgift, inte leverantörens.
Har du låtit bygga chatten åt dig är du leverantör. Definitionen i artikel 3.3 omfattar inte bara den som utvecklar ett AI-system själv, utan också den som låter utveckla ett och släpper det på marknaden under eget namn eller varumärke. Har du beställt en skräddarsydd chatt och satt ditt företagsnamn på den ligger skyldigheten direkt på dig.
Och det är din kund som blir lurad. Ingen kund kommer att bry sig om vem som formellt bar skyldigheten. Det är ditt varumärke som står på sidan.
Vad ”berätta” faktiskt betyder i praktiken
Så hur uppfyller du kravet? Det är mindre krångligt än du tror.
Lägg en tydlig rad i början av varje chatt. Något i stil med ”Du chattar med en AI-assistent”. Det ska synas direkt när samtalet startar, och det ska vara lätt att förstå. En mening räcker.
Kommissionen publicerade den 20 juli 2026 sina slutliga riktlinjer för transparenskraven, bara två veckor innan reglerna började gälla. De är tydliga med vad som inte duger: en hänvisning begravd i användarvillkoren, en generisk etikett som ”assistent”, eller enbart information i metadata räcker inte. Informationen ska finnas där samtalet sker.
Vad räcker då inte i praktiken? En knapp som bara säger ”Chatt” duger inte. Att ge boten ett mänskligt namn som ”Anna” utan att förklara att Anna är en AI duger inte heller. Tvärtom, om din bot låter och beter sig som en människa, då blir kravet på tydlighet ännu viktigare. Hela poängen är att kunden inte ska luras att tro att den pratar med en person.
Har du en chatt som ringer eller pratar med röst? Då gäller samma sak, fast hörbart. Det ska sägas i början av samtalet.
Gör så här:
- Kontrollera om chatten använder AI eller automatiska svar.
- Lägg en tydlig text i början av chatten, till exempel ”Du chattar med en AI-assistent”.
- Visa texten direkt, senast när det första meddelandet skickas.
- Undvik mänskliga namn utan förklaring, som ”Anna”, om det egentligen är en AI som svarar.
- Spara en skärmbild på hur informationen visas, så att du kan visa vad du gjort om någon frågar.
Vad det här INTE är
Det pratas mycket om AI-lagen, och en del av det skapar mer förvirring än klarhet. Så låt oss reda ut vad den här regeln inte handlar om.
Den handlar om chattar som pratar med människor. Den handlar inte om att du måste märka varje bild eller text som AI varit med och skapat.
Det finns separata regler om AI-genererat innehåll. Enligt artikel 50.4 ska den som använder ett AI-system för att skapa deepfakes upplysa om att innehållet är manipulerat, och detsamma gäller AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse. De reglerna fungerar annorlunda och träffar sällan en vanlig företagswebbplats. Kommissionen har också tagit fram en uppförandekod för märkning av AI-genererat innehåll för den som berörs.
Under våren 2026 fanns en verklig osäkerhet om vilka delar av AI-förordningen som skulle skjutas upp. Den frågan är nu avgjord. EU:s digitala omnibus sköt fram kraven på högrisksystem till december 2027, men transparenskraven i artikel 50 lämnades orörda. Advokatbyrån Goodwin konstaterade den 3 augusti 2026 att skyldigheterna i artikel 50 blev allmänt tillämpliga, och möjliga för nationella myndigheter att kontrollera, den 2 augusti 2026 precis enligt den ursprungliga tidtabellen.
Ett undantag finns, och det gäller inte chattregeln. Post- och telestyrelsen påpekar att AI-system som redan fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 har fram till den 2 december 2026 på sig att uppfylla kravet i artikel 50.2 på maskinläsbar märkning av AI-genererat innehåll. Skyldigheten att berätta att en chatt är en AI omfattas inte av den övergångsregeln.
I Sverige är tillsynen tills vidare fördelad genom regeringsuppdrag i väntan på kompletterande svensk lagstiftning. Post- och telestyrelsen är gemensam kontaktpunkt och marknadskontrollmyndighet för flera områden, och Integritetsskyddsmyndigheten har fått ett uppdrag som marknadskontrollmyndighet, särskilt för AI-system som används inom brottsbekämpning. Även Finansinspektionen har fått en roll.
Vad händer om du struntar i det?
Det finns sanktionsavgifter kopplade till transparenskraven, och på pappret är de stora. Enligt artikel 99.4 i förordningen kan de uppgå till 15 miljoner euro eller 3 procent av företagets globala årsomsättning för föregående räkenskapsår, beroende på vilket belopp som är högst. För små och medelstora företag, inklusive nystartade, gäller enligt artikel 99.6 i stället det lägsta av beloppet och procentsatsen.
Men ta det med proportioner. En ensam småföretagare med en chatt på sin sida är inte det Bryssel jagar. Den realistiska poängen är en annan: åtgärden är nästan gratis och tar några minuter. Risken, hur liten den än är, är helt enkelt inte värd att bära när lösningen är så enkel.
Och det finns ett bättre skäl än böter. Att vara öppen med att en kund pratar med en AI bygger förtroende. Folk gillar inte att bli lurade. En tydlig liten rad om att ”det här är en AI-assistent” gör att du framstår som ärlig, inte som någon som försöker dölja något.
Vi är en webbyrå, inte jurister. Den här artikeln är en praktisk sammanfattning av hur regeln fungerar för en vanlig företagswebbplats, inte juridisk rådgivning. Handlar det om ett större eller mer komplext AI-system bör du stämma av med en jurist.
Primärkällor: AI-förordningen artikel 50 · artikel 99 om sanktionsavgifter · kommissionens riktlinjer om transparenskraven (20 juli 2026) · PTS om AI-förordningen
Så kontrollerar vi din chatt
Har du redan en chatt öppnar vi den som en ny besökare skulle göra, på dator och mobil, och går igenom det artikel 50 och kommissionens riktlinjer kräver: att det framgår att det är en AI innan första svaret, att det står i själva chatten och inte bara i villkoren, och att boten inte bär ett mänskligt namn utan förklaring. Du får skärmbilderna, samma som du själv bör spara.
Ska du skaffa en chatt bygger vi in informationen från början, som en del av våra AI-integrationer. Och säljer du till konsumenter är chatten inte det enda nya kravet i år: ångerknappen är lagkrav sedan 19 juni, och har du en webbshop kan tillgänglighetsdirektivet också gälla dig.