Kanske har du sett mejlet. Eller inlägget på LinkedIn. ”Ny EU-lag! Din webbplats måste vara tillgänglig, annars väntar böter på upp till 10 miljoner kronor.” Tonen är alltid densamma. Handla nu, annars är du illa ute.
Det är lätt att bli stressad. Tillgänglighetsdirektivet har gett upphov till en hel del skräckförsäljning sedan det började gälla, och mycket av det du läser blandar ihop vad lagen faktiskt säger med vad någon vill sälja till dig.
Så låt oss reda ut det. Gäller den här lagen din webbplats? Och i så fall, vad behöver du egentligen göra?
Vad tillgänglighetsdirektivet faktiskt är
Tillgänglighetsdirektivet är ett EU-direktiv som Sverige har genomfört genom en egen lag, tillgänglighetslagen (lag 2023:254). Syftet är att göra produkter och tjänster användbara för fler människor, bland annat personer med syn-, hörsel- eller rörelsenedsättning. Lagen började gälla den 28 juni 2025.
Flera myndigheter delar på tillsynen, beroende på vilken typ av tjänst det rör sig om. För e-handel är det Post- och telestyrelsen, PTS, som kontrollerar att lagen följs, och det är den delen som berör de flesta företagswebbplatser.
Så långt det enkla. Det knepiga, och det som nästan ingen artikel förklarar ordentligt, är vem lagen faktiskt gäller.
Gäller lagen ens din webbplats?
Här kommer den viktigaste poängen i hela texten. Lagen gäller tjänster, inte webbplatser i största allmänhet.
En sida som bara ger information ligger normalt utanför lagen. Tänk dig en fysioterapeut som visar sina öppettider, en elektriker som listar vad han gör, eller en konsult som beskriver sina tjänster och har ett kontaktformulär. Den typen av sida säljer inget direkt på plats och omfattas inte.
En sida som levererar en tjänst är en annan sak. Framför allt e-handel. Det avgörande är inte om pengarna byter ägare på sidan, utan om kunden kan ingå ett avtal där. Kan någon handla i en webbshop, eller göra en bindande bokning online, då levererar du en tjänst som lagen kan omfatta.
Var går då gränsen för en bokningsfunktion? Om kunden ingår ett bindande avtal på sidan börjar det likna e-handel, oavsett om betalningen sker direkt eller senare. En ren informationssida med ett telefonnummer gör det inte.
Mikroföretag är undantagna
Och även om din sida skulle räknas som en tjänst finns det ett undantag som träffar de allra flesta småföretag.
Är du ett mikroföretag är du helt undantagen från kraven på tjänster. Med mikroföretag menas ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro, alltså drygt 20 miljoner kronor. Antalet anställda måste vara under tio. Sedan räcker det att antingen omsättningen eller balansomslutningen ligger under gränsen.
För en typisk liten klinik, hantverkare eller konsult med en webbshop eller onlinebokning betyder det att lagens krav på tjänster inte gäller. Det är inte en lucka eller en gråzon. Det står rakt ut i lagtexten.
Men en sak är värd att tänka på. Det finns ingen övergångstid den dagen du växer förbi gränsen. Anställer du din tionde person, eller passerar omsättningstaket, försvinner undantaget direkt. Bygger du redan nu för tillväxt är det enklare att ta höjd för tillgänglighet från början än att fixa allt i efterhand.
Vad lagen kräver om den gäller dig
Säg att du inte är undantagen. Du har en webbshop, fler än tio anställda, och lagen gäller. Vad ska sidan då klara?
Lagen pekar på en europeisk standard som heter EN 301 549. Den är bredare än bara webben, men för själva webbplatsen bygger den på en känd uppsättning riktlinjer, WCAG 2.1 på nivå AA. Bakom de tekniska namnen finns fyra ganska enkla principer. Innehållet ska gå att uppfatta, att hantera, att förstå, och att lita på rent tekniskt.
I praktiken handlar det om saker som det här. Text som syns tydligt mot bakgrunden. Bilder som har en beskrivning för den som inte kan se dem. Allt ska gå att använda med enbart tangentbord, inte bara med mus. Formulär med tydliga fält och begripliga felmeddelanden. Och en kodstruktur som en skärmläsare kan tolka. Det hänger ihop med den tekniska kvaliteten på din webbplats i stort: ren kod och god struktur hjälper både besökare, hjälpmedel och Google.
Det här är också där de flesta sidor faller. Svag färgkontrast är det absolut vanligaste felet, följt av bilder utan beskrivning och formulärfält utan etiketter. Det syns i WebAIM:s genomgång av världens en miljon mest besökta startsidor (februari 2026): 95,9 procent av dem hade fel som gick att upptäcka automatiskt, upp från 94,8 procent året innan. Svag kontrast fanns på 83,9 procent av sidorna, bilder utan alt-text på 53,1 procent och omärkta formulärfält på 51 procent. Det är alltså inte ett problem som bara drabbar slarviga företag.
Om lagen gäller dig ska du dessutom kunna berätta hur din tjänst lever upp till kraven, i dina villkor eller i ett liknande dokument.
Vad du faktiskt riskerar
Så vad händer om lagen gäller och du inte gör något?
På pappret kan en tillsynsmyndighet kräva att du rättar bristerna, och i förlängningen besluta om en sanktionsavgift. Den kan ligga någonstans mellan 10 000 och 10 miljoner kronor beroende på hur allvarligt och omfattande det är. Det är den siffran skräckmejlen lutar sig mot.
Men så ser verkligheten inte ut än. PTS har börjat med de stora e-handlarna, granskar några i taget, och arbetar genom dialog snarare än böter. PTS har inlett 28 tillsynsärenden mot e-handelstjänster, senast utökat med elva aktörer under 2026, men inget ärende har avslutats med sanktionsavgift. Risken att ett litet, undantaget företag plötsligt får en faktura från staten är i praktiken mycket låg.
Den verkliga kostnaden ligger någon annanstans. En stor del av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. En sida som är svår att använda stänger ute kunder, oavsett vad lagen säger. Kom ihåg att din webbplats ofta är första intrycket av ditt företag. Det märks sällan när någon vänder i dörren, för de hör inte av sig. De går bara vidare till nästa.
Tillgänglighetslagen är inte heller den enda EU-regeln som landat i svenska webbplatser den senaste tiden. Kravet på en ångerknapp i kassan gäller sedan juni 2026, och frågan om din webbplats behöver en cookie-banner har samma sorts svar som den här: det beror på vad du faktiskt gör, inte på vad skräckmejlen påstår.
En enkel checklista
Vill du få en känsla för var din sida står? Här är de vanligaste sakerna att titta på, från det du ofta kan fixa själv till det som kräver en utvecklare.
Det här kan du oftast ändra på egen hand:
- Färgkontrast mellan text och bakgrund
- Beskrivningar (alt-text) på bilder som betyder något
- Tydliga länktexter, inte ”klicka här”
- En logisk rubrikstruktur
- Textning eller transkript på filmer
Det här kräver oftast någon som kan koden:
- Formulärfält med korrekta etiketter och felmeddelanden
- Att allt går att nå och använda med tangentbord
- Synliga fokusmarkeringar när man tabbar sig fram
- Att menyer, popup-rutor och sökfunktion fungerar med skärmläsare
Det finns gratis verktyg som WAVE och axe som ger dig en första fingervisning. Men var försiktig med slutsatsen. Ett automatiskt test hittar bara en mindre del av problemen, och en så kallad overlay, en widget som lovar att göra sidan tillgänglig automatiskt, löser det sällan. EU-kommissionen är tydlig med att overlays, eller andra verktyg som inte får själva webbplatsen att uppfylla standarden, inte är en lämplig lösning — problemen bör åtgärdas vid källan. European Disability Forum och tillgänglighetsexperter går längre och rapporterar att sådana verktyg kan störa de hjälpmedel besökarna redan använder, och i vissa fall göra sidan sämre. Det riktiga arbetet, särskilt det tekniska, behöver göras manuellt.
Vanliga frågor
Måste jag göra min hemsida tillgänglig om jag är egenföretagare eller har ett litet företag?
Förmodligen inte enligt den här lagen. Har du färre än tio anställda och ligger under omsättningsgränsen är du undantagen från kraven på tjänster. Och har du en ren informationssida utan köp eller bokning på plats ligger den i regel utanför lagen ändå.
Räcker det med en tillgänglighets-plugin eller en overlay?
Nej, inte på egen hand. En widget som lovar att fixa allt automatiskt täcker bara en del av kraven, och kan i värsta fall störa de hjälpmedel som besökarna faktiskt använder. Den kan vara ett komplement, men aldrig hela lösningen.
Vad händer om jag inte följer lagen?
Om lagen gäller dig kan PTS kräva att du rättar bristerna, och i allvarliga fall besluta om en avgift på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor. I praktiken har tillsynen hittills riktat in sig på stora e-handlare, och enligt rapportering i juni 2026 hade inga avgifter delats ut. För ett litet eller undantaget företag är risken låg på kort sikt.
Gäller det här om jag bara har en informationssida?
I de flesta fall inte. Lagen tar sikte på tjänster, framför allt e-handel där kunden köper eller bokar och betalar online. En sida som visar vem du är, vad du gör och hur man når dig räknas normalt inte som en sådan tjänst.
Vill du veta var du står?
Det knepiga med tillgänglighetsdirektivet är inte själva kraven. Det är att veta var just du står. Är du undantagen eller inte? Räknas din bokningsfunktion som e-handel? Och skulle sidan klara kraven om någon faktiskt granskade den?
Det är frågor som är svåra att svara på från utsidan. Är du osäker tittar vi gärna på din sida och säger som det är — det är en del av hur vi arbetar med webbdesign och ombyggnad. Hör av dig, så reder vi ut det tillsammans.
Senast uppdaterad: juni 2026. Lagen och tillsynen utvecklas, så uppgifter om enskilda ärenden kan ändras.