Säljer du varor, tjänster eller abonnemang till konsumenter via din webbplats? Och har kunderna rätt att ångra sina köp? Då finns det sedan den 19 juni 2026 en sak till som din webbplats måste klara av: en ångerknapp.
Det handlar om en funktion som låter kunden ångra sitt köp direkt på webbplatsen. Sedan den 19 juni är den ett lagkrav, och den träffar långt fler än de stora e-handlarna. Den gäller webbshoppar, abonnemangstjänster, appar och bokningsflöden, så länge kunden har lagstadgad ångerrätt. Så här ser kravet ut, vem som omfattas, och vad du behöver göra om du inte redan är i fas.
Det här säger den nya lagen
Kravet kommer från en ändring i distansavtalslagen (2005:59). En ny paragraf, 2 kap. 10 a §, säger att du som driver ett företag måste erbjuda en funktion för att utöva ångerrätten när ett avtal ingås via ett onlinegränssnitt, alltså en webbplats eller en app.
Riksdagen beslutade om ändringen den 11 mars 2026 (proposition 2025/26:84, ”Ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal”) och lagen fick beteckningen SFS 2026:246. Bakom den ligger ett EU-direktiv, (EU) 2023/2673, som ska ge konsumenter samma rätt i hela unionen. Precis som de nya transparenskraven för AI-chattar är det alltså ett EU-drivet krav som landar direkt i din webbplats.
En sak är viktig att förstå. Lagen skapar ingen ny ångerrätt. Den ångerfrist på 14 dagar som redan gäller är oförändrad. Det som är nytt är hur kunden ska kunna använda sin ångerrätt, nämligen med ett tydligt verktyg direkt på sajten i stället för att leta efter en e-postadress eller fylla i ett formulär någonstans.
Vem omfattas?
Kort svar: många som säljer till konsumenter online, men inte alla.
Kravet gäller distansavtal som ingås via en webbplats eller app, där kunden har ångerrätt. Det spelar ingen roll om du säljer fysiska varor, tjänster, abonnemang eller finansiella produkter. Har kunden rätt att ångra sig, ska funktionen finnas.
Avgörande är alltså att ångerrätt finns. Och här finns undantag, samma som tidigare. Specialtillverkade varor, förseglade varor som öppnats, tjänster som redan utförts med kundens uttryckliga samtycke och biljetter till evenemang på ett visst datum har som regel ingen ångerrätt. Säljer du bara sådant berörs du inte. Men har även en del av ditt sortiment ångerrätt, gäller kravet för de produkterna.
Vad måste funktionen faktiskt göra?
Lagen är funktionell, inte teknisk. Den säger vad funktionen ska klara, inte exakt hur den ska byggas. Men kraven är konkreta nog att en otydlig lösning inte duger.
Funktionen ska:
- finnas lättillgänglig i onlinegränssnittet under hela ångerfristen
- vara tydligt och lättläst märkt, till exempel ”Ångra avtalet här” eller ”Utöva ångerrätt”
- låta kunden ange eller bekräfta sitt namn och vilket avtal det gäller, till exempel ordernummer
- låta kunden välja i vilken elektronisk och varaktig form mottagningsbeviset ska skickas
- låta kunden uttryckligen bekräfta att avtalet frånträds
- skicka ett mottagningsbevis till kunden utan dröjsmål
En vanlig ”Kontakta oss”-knapp räcker alltså inte. EU-direktivet är tydligt med att funktionen ska vara märkt så att det inte går att missförstå vad den är till för. En generisk kontaktlänk uppfyller inte det.
Funktionen får ligga bakom inloggning om kunden redan har ett konto. Men har kunden handlat som gäst bör den gå att använda utan att kunden först tvingas skapa ett konto. Annars blir det svårt att hävda att funktionen är lättillgänglig.
Finns det någon övergångstid?
Nej, och det är här en del företag har blivit överraskade.
De nya reglerna gäller avtal som ingås från och med den 19 juni 2026. Avtal du slöt innan dess följer de gamla reglerna. Men för alla nya köp från och med det datumet måste funktionen finnas på plats. Det fanns ingen extra frist för att bygga den i efterhand, och den finns inte nu heller.
Med andra ord: kravet gäller redan. Frågan är inte längre om du hinner, utan om din webbplats faktiskt uppfyller det i dag.
Vad kan det kosta att införa?
Utredningen bakom lagen, SOU 2025:34 ”Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal”, bedömde kostnaderna som begränsade. Den skriver att den enklaste tekniska utformningen innebär initiala kostnader på cirka 20 000–50 000 kronor — men i samma stycke att en tekniskt mer avancerad utformning innebär betydligt högre kostnader.
Den lägre siffran är alltså ett golv för den enklaste varianten, inte ett pris på kravet. Regelrådet, som granskade förslaget, ansåg just den här redovisningen otillräcklig och påpekade att kostnaden kan bli väsentligt dyrare än det angivna lägsta beloppet beroende på hur webbplatsen ser ut. En enkel standardlösning på en vanlig plattform är en sak. En äldre, specialbyggd webbplats eller en lösning som måste hantera gästköp, automatiska bekräftelser och loggning av varje begäran är en annan.
Vad det landar på för just dig beror helt på din plattform och hur du säljer. Det är inget en artikel kan svara på, men det är en kort genomgång värd att göra om du inte redan har en lösning på plats.
Vad händer om du inte har funktionen?
Det finns två separata risker om funktionen saknas eller inte uppfyller kraven.
Den första är tillsyn. En ny paragraf, 2 kap. 10 b §, säger att den som bryter mot kravet ska bedömas enligt marknadsföringslagen (2008:486), och att handlandet då anses otillbörligt. Konsumentverket och Konsumentombudsmannen är tillsynsmyndighet och kan driva igenom förbud eller åläggande, kopplat till vite.
Den andra är att ångerfristen kan förlängas. Får kunden inte korrekt information om sin ångerrätt, eller fungerar inte ångerfunktionen som den ska, kan fristen förlängas med upp till ett år. Då kan kunder ångra köp långt efter de vanliga 14 dagarna.
Vad du bör göra nu
Här är det korta facit:
- Kontrollera om du säljer något med ångerrätt online. Gör du det, omfattas du.
- Se till att det finns en tydligt märkt ångerfunktion på webbplatsen, inte bara en kontaktlänk.
- Se till att den fungerar för gästköp utan inloggning.
- Se till att kunden får ett mottagningsbevis automatiskt.
- Lägg in en rad i dina köpvillkor eller i kassan om att funktionen finns och var den sitter.
Det finns färdiga plugins för vanliga plattformar som WooCommerce och Shopify, och för många webbplatser räcker de. Men en plugin är bara så bra som den är installerad och anpassad. På en specialbyggd webbplats eller en ovanlig uppsättning behöver lösningen byggas så att den faktiskt uppfyller kraven, inte bara ser ut att göra det. Det är skillnaden mellan att ha en knapp och att faktiskt uppfylla lagen.
Vanliga frågor
Måste jag ha en ångerknapp om jag bara säljer tjänster?
Ja, om tjänsten säljs som ett distansavtal online och kunden har ångerrätt. Lagen skiljer inte på varor och tjänster. Det som avgör är om ångerrätt finns.
Räcker det med en ”Kontakta oss”-knapp eller en e-postadress?
Nej. Funktionen ska vara tydligt märkt för just sitt syfte och låta kunden skicka sin ånger direkt, med ett mottagningsbevis tillbaka. En allmän kontaktväg uppfyller inte kravet.
Gäller lagen köp jag redan har genomfört?
Nej. Reglerna gäller avtal som ingås från och med den 19 juni 2026. Tidigare avtal följer de gamla reglerna.
Vad räknas som ett onlinegränssnitt?
Din webbplats eller din app, alltså den plats där kunden faktiskt slutför köpet. Funktionen ska finnas där, i samma gränssnitt.
Uppfyller din webbplats kraven?
Sedan den 19 juni gäller kravet för alla nya köp. Är du osäker på om din webbplats lever upp till reglerna är det värt att kontrollera nu, inte vänta tills en kund påpekar det. Vi kan titta på ditt köpflöde, dina villkor och den tekniska lösningen, och peka ut vad som behöver ändras. Hör av dig så går vi igenom det tillsammans. Läs mer om hur vi jobbar med skräddarsydd utveckling.